Vi var 10 bittra elever och 3 peppande lärare som tuggade oss upp för berget. Några utav oss avstod på grund av sjukdomar och dylikt.
Jag måste erkänna att under tiden man stapplade upp med en puls på 2000 slag i minuten ångrade man sig ganska mycket att man gett sig in i den här bergsklättringen. Men så här i efterhand är man sjukt stolt att man tog sig upp hela vägen. Det är en sak att varit på berget och sett utsikten, men en helt annan att ha vandrat upp för berget bestående utav endast stenrös, och en underbar natur.
Många utav oss var mer eller mindre slutkörda efter den cirka två timmar intensiva vandringen, trots detta hördes inget grin, och eftersom att jag skriver detta inlägg en dag efter bestigningen kan jag också berätta att vad jag hört är det ingen som har någon träningsvärk.
Efter att vi stapplat upp, gick vi runt och kikade på utsikten och njöt utav det fina vädret tills det var dags att ta linbanan ner igen. Väl hemma var det fritt val att göra vad som behagade, några åt lunch, några låg vid poolen och någon annan däckade på någon soffa.
Nästa aktivitet på listan var att besöka en kyrka klockan 6, detta var också en frivillig aktivitet. Jag själv avstod dock besöket för att avnjuta en fin alla hjärtans dag middag ute, men vad jag hört var det någonting gospelliknande och väldigt imponerande, vilket jag kan tänka mig då jag och Sara besökte en gospelkyrka förra gången vi var här i Sydafrika.
Här var söndagen slut, snipp snapp snut.
Halvvägs upp
Linbanan som skulle ta oss (som inte orkade gå) till toppen
Utsikt från toppen
Murmeldjur!
Anna och jag på Table Mountain
Utsikt och den nybyggda arenan
Ödlor fanns det gott om
Jonathan står farligt nära kanten
Murmeldjur igen!
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar