Idag är det onsdag. Vanligtvis brukar förmiddagarna spenderas på Abbotts Collage, men nu den sista tiden som är kvar fram tills vi åker hem är det lite annorlunda. Ganska skönt faktiskt, det känns inte som man får ut så mycket på att sitta på en lektion och egentligen bara glo.
Idag blev vi upplockade av en tjej, som jag i skrivande stund inte minns namnet på, och hennes bror. De skulle med hjälp av sina två minibussar köra oss till Stellenbosch där vi skulle få besöka tre olika vinodlingar och även testa på vinerna.
Det första stället vi hamnade på hette J.C. Le Roux och producerade Sparkling Wine, eller mousserande vin som vi kallar det. Stället var hur fräscht som helst, och efter vinprovningen (där vi fick prova fyra mousserande viner, varav två vita och två rosé och även en tillhörande chokladbit till varje vin) tog dem med oss på en rundvisning som började med en film som handlade om J.C. Le Roux i största allmänhet.
Nästa ställe vi hamnade på, Dieu Donné, låg också i Stellenbosch och hade en underbar utsikt. Här fick vi inte ett lika varmt välkomnande som på det första stället. Här fanns inte heller något gott vin som fall mig i smaken (spotthinken kom till användning). Vi fick varsin lapp som vi fick fylla i, man skulle kryssa för vilka 5 viner man ville prova. Vid sidan om namnet på vinet stod det också lite kort tillhörande fakta. Sen fick man ta med sin lapp in till baren. Det skulle gå snabbt och enkelt.
Innan vi skulle till det sista stoppet i vinprovningen, åt vi lunch på en italiensk restaurang. Här fanns det diverse pasta och pizza och alla lämnade matbordet mätta och belåtna.
Den sista vinprovningen vi besökte hette Fairview och hade lite samma koncept som ställe nummer två. Man fick en lapp, kryssa i det man ville ha och fick det upphällt i sitt glas. Till skillnad från det andra stället tog sig personalen tid att förklara om det var något man undrade. Även på detta ställe fanns det tilltugg, i form av ost. Innan vi fick skjuts tillbaka till Kapstaden igen körde våra minibussar upp på en kulle där man hade utsikt över vinodlingarna, bergen i bakgrunden och den fina naturen.
När vi kom tillbaka till lägenheterna fick vi snabb packa ihop vad vi behövde ha de tre kommande dagarna. Utbytet fungerar på så sätt att vi ska ta del av varandras vardag, det bästa man egentligen kan göra är ju då att bo hemma hos dem för att se hur det går till i hushållet. Jag och Lisa skulle tillsammans med My och Hanna bo hos Becca som även skulle ha Nicole hos sig. Men efter lite tråkigheter blev det tyvärr bara jag och Lisa som sov med Becca och Nicole.
Becca, Nicole och Beccas pappa, Kevin, mötte upp mig och Lisa vid lägenheterna och tog oss sedan till Long Street där vi skulle äta på restaurang. Long Street är det stället i Sydafrika där alla fina restauranger, häftiga barer och nattklubbar ligger. Först tog dem med oss till ett hotell som hette Daddy Cool, där visade han oss runt och tog oss sedan till taket där de hade en bar. Riktigt häftigt ställe må jag säga. Han berättade även att man kunde hyra takvåningen för privatfester, och runt om på taket stod det silvriga husvagnar som man kunde övernatta i om man hyrde stället. Vi pratade även med två bartenders, varav en utav dem hade en flickvän i Sverige, närmare bestämt Malmö. Efter ett tag kom även Beccas syster, Angie och hennes kompis som jag inte minns namnet på. Vi sju gick till en restaurang och åt gott och pratade all möjlig skit för att lära känna varandra.
Innan vi åkte hem för att sova (vi var väldigt trötta vid det här laget eftersom dagen hade varit lång och lite stressande) stannade vi på en bar för att spela lite biljard. Jag har aldrig varit duktig på det, trots det vann jag och Lisa över Kevin. När vi kom hem till Becca visade hon oss runt i huset och sedan rummet där vi skulle sova. De var så söta och hade lämnat handdukar, hygienartiklar, snacks och andra välkomstpresenter på sängen. Då passade jag på att lämna mina gåvor som jag köpte till dem i Sverige, innan vi åkte. Becca fick ett gossedjur, en älg, som bar en Sverigetröja. Kevin fick en Paradisask och jag förklarade för dem att det är en gåva som i stort sett alla svenskar får på julafton.
Nöjda och belåtna efter en toppenkväll kröp vi ner i sängen och ställde klockan på 06.15 för att komma i tid till skola och praktik nästa dag.
lördag 20 februari 2010
16 FEBRUARI 2010
Idag är det tisdag. Vi tog som vanligt bussen till skolan vid 08.15 (vilket ni borde veta vid det här laget). Väl framme i skolan stod det drama på schemat, dock hade min klass en genomgång med prov, så blev inte så mycket närvaro vid denna lektion.
Igår blev det klart att vi hotellare skulle på studiebesök idag, på Cape Grace, vilket är ett 5-stjärnigt hotell i mitten utav Kapstaden, Waterfront. Eftersom att vi skulle ta bussen kvart i elva på förmiddagen så hade vi bara två lektioner idag, ganska skönt, eftersom att lektionerna i sig inte ger oss så mycket som vi kanske hade förväntat oss.
Hotellet var kanonfint, och inredningen var helt unik. Hotellet har 121 rum, och ungefär 400 anställda, man kan bara tänka sig servicen? Helt otroligt verkligen.
Efter vår rundvandring bestämde vi oss för att testa på hotellets mat och 8 förväntansfulla svenskar slog sig till bords för att få sig en 5-stjärnig upplevelse.
Maten var helt okej, mer än okej till och med. Menyn kunde dock varit lite mer imponerande. Den var kort och enkel, kanske lite så man vill ha det, men lite väl kort skulle jag våga säga.
När alla ätit sig mätta hämtade Charles upp oss och vi begav oss åter igen till Canal Walk. Det börjar kännas lite tjatigt det där med shopping nu, jag vet. Lite som en vardag faktiskt, men vi var tvungna att fördriva tiden fram tills klockan sex då vi skulle vara tillbaka på skolan igen för en middag.
Dock var inte denna meny speciellt imponerande heller. Lite bröd, caesarsallad, någon köttfärsfylld historia och någon rislåda med russin, köttfärs och en fruktansvärt söt smak var det som erbjöds. Självklart bjöds det på dessert också, något sockerkaksliknande, mycket god, mycket god.
Mätta och belåtna satt vi kvar vid borden och umgicks och väntade på att bussen skulle ta oss hem.
Här hemma i lägenheten i nuläget är det full fart med tandborstning, duschning och däckning i soffan utav en sydafrikansk vän. Visst är livet underbart.
So long, ses imorgon!
Igår blev det klart att vi hotellare skulle på studiebesök idag, på Cape Grace, vilket är ett 5-stjärnigt hotell i mitten utav Kapstaden, Waterfront. Eftersom att vi skulle ta bussen kvart i elva på förmiddagen så hade vi bara två lektioner idag, ganska skönt, eftersom att lektionerna i sig inte ger oss så mycket som vi kanske hade förväntat oss.
Hotellet var kanonfint, och inredningen var helt unik. Hotellet har 121 rum, och ungefär 400 anställda, man kan bara tänka sig servicen? Helt otroligt verkligen.
Efter vår rundvandring bestämde vi oss för att testa på hotellets mat och 8 förväntansfulla svenskar slog sig till bords för att få sig en 5-stjärnig upplevelse.
Maten var helt okej, mer än okej till och med. Menyn kunde dock varit lite mer imponerande. Den var kort och enkel, kanske lite så man vill ha det, men lite väl kort skulle jag våga säga.
När alla ätit sig mätta hämtade Charles upp oss och vi begav oss åter igen till Canal Walk. Det börjar kännas lite tjatigt det där med shopping nu, jag vet. Lite som en vardag faktiskt, men vi var tvungna att fördriva tiden fram tills klockan sex då vi skulle vara tillbaka på skolan igen för en middag.
Dock var inte denna meny speciellt imponerande heller. Lite bröd, caesarsallad, någon köttfärsfylld historia och någon rislåda med russin, köttfärs och en fruktansvärt söt smak var det som erbjöds. Självklart bjöds det på dessert också, något sockerkaksliknande, mycket god, mycket god.
Mätta och belåtna satt vi kvar vid borden och umgicks och väntade på att bussen skulle ta oss hem.
Här hemma i lägenheten i nuläget är det full fart med tandborstning, duschning och däckning i soffan utav en sydafrikansk vän. Visst är livet underbart.
So long, ses imorgon!
15 FEBRUARI 2010
Måndagen startade som vanligt med att vi tog bussen till skolan ungefär 08.15. Även denna dag missade vi första lektionen och fick starta på lektion nr. 2, vilket i mitt fall är drama.
Under dramalektionen repeterade vi lite på våra korta pjäser som vi skulle ha satt ihop tills idag. Pjäsen skulle handla om relationer, och jag och min grupp valde att göra en om backstabbing och otrohet. Redovisandet utav pjäsen gick kanon, bättre än väntat, jag glömde inte ens av mina repliker.
Förra veckan blev vi tilldelade en uppgift om att hålla en redovisning om Sverige. Denna redovisning hölls också idag, och den gick för min del mycket bra. Några var lite mer nervösa än andra, och några hade tagit det lite mer oseriöst än andra. Men vi fick det att fungera, vilket var huvudsaken.
Efter skolan begav vi oss till Canal Walk för ett återbesök i några utav butikerna. Vid 17.30 tog vi alla en taxi tillbaka till lägenheterna, och det var dags för fri aktivitet igen.
När vi kom hem hade vi tre glada tjejer från Abbotts Collage på besök, tre utav de som varit med i Sverige i höstas. Vi satt och snackade allmän skit, som tjejer är bäst på att göra, och bara försökte ta vara på tiden. Vid 8-tiden kände vi alla oss lite hungriga, och jag trånade efter min Gulaschsoppa som jag spanat in på en utav restaurangerna igår. Vi fick ihop ett gäng på 9 personer och gick till en utav restaurangerna i närheten, Primi (stället med gulaschsoppan). Vi hade en mycket trevlig stund på restaurangen med mycket god mat. Vid 22.00, när Primi stängde, begav vi oss hemåt igen för att slumra på soffan, kolla på film, umgås och ha det allmänt trevligt.
Det var det som stod på måndagens schema. Next up: Tuesday.
Utanför Canal Walk
En av många ingångar till shoppingcentret Canal Walk
Under dramalektionen repeterade vi lite på våra korta pjäser som vi skulle ha satt ihop tills idag. Pjäsen skulle handla om relationer, och jag och min grupp valde att göra en om backstabbing och otrohet. Redovisandet utav pjäsen gick kanon, bättre än väntat, jag glömde inte ens av mina repliker.
Förra veckan blev vi tilldelade en uppgift om att hålla en redovisning om Sverige. Denna redovisning hölls också idag, och den gick för min del mycket bra. Några var lite mer nervösa än andra, och några hade tagit det lite mer oseriöst än andra. Men vi fick det att fungera, vilket var huvudsaken.
Efter skolan begav vi oss till Canal Walk för ett återbesök i några utav butikerna. Vid 17.30 tog vi alla en taxi tillbaka till lägenheterna, och det var dags för fri aktivitet igen.
När vi kom hem hade vi tre glada tjejer från Abbotts Collage på besök, tre utav de som varit med i Sverige i höstas. Vi satt och snackade allmän skit, som tjejer är bäst på att göra, och bara försökte ta vara på tiden. Vid 8-tiden kände vi alla oss lite hungriga, och jag trånade efter min Gulaschsoppa som jag spanat in på en utav restaurangerna igår. Vi fick ihop ett gäng på 9 personer och gick till en utav restaurangerna i närheten, Primi (stället med gulaschsoppan). Vi hade en mycket trevlig stund på restaurangen med mycket god mat. Vid 22.00, när Primi stängde, begav vi oss hemåt igen för att slumra på soffan, kolla på film, umgås och ha det allmänt trevligt.
Det var det som stod på måndagens schema. Next up: Tuesday.
Utanför Canal Walk
En av många ingångar till shoppingcentret Canal Walk
14 FEBRUARI 2010
Denna söndag och alla hjärtans dag startade vi med att ta bussen klockan 08.00 från lägenheterna mot Table Mountain. Det var dags att bestiga detta jättelika monster som vi suttit och spanat mot från våra balkonger under drygt en veckas tid nu.
Vi var 10 bittra elever och 3 peppande lärare som tuggade oss upp för berget. Några utav oss avstod på grund av sjukdomar och dylikt.
Jag måste erkänna att under tiden man stapplade upp med en puls på 2000 slag i minuten ångrade man sig ganska mycket att man gett sig in i den här bergsklättringen. Men så här i efterhand är man sjukt stolt att man tog sig upp hela vägen. Det är en sak att varit på berget och sett utsikten, men en helt annan att ha vandrat upp för berget bestående utav endast stenrös, och en underbar natur.
Många utav oss var mer eller mindre slutkörda efter den cirka två timmar intensiva vandringen, trots detta hördes inget grin, och eftersom att jag skriver detta inlägg en dag efter bestigningen kan jag också berätta att vad jag hört är det ingen som har någon träningsvärk.
Efter att vi stapplat upp, gick vi runt och kikade på utsikten och njöt utav det fina vädret tills det var dags att ta linbanan ner igen. Väl hemma var det fritt val att göra vad som behagade, några åt lunch, några låg vid poolen och någon annan däckade på någon soffa.
Nästa aktivitet på listan var att besöka en kyrka klockan 6, detta var också en frivillig aktivitet. Jag själv avstod dock besöket för att avnjuta en fin alla hjärtans dag middag ute, men vad jag hört var det någonting gospelliknande och väldigt imponerande, vilket jag kan tänka mig då jag och Sara besökte en gospelkyrka förra gången vi var här i Sydafrika.
Här var söndagen slut, snipp snapp snut.
Halvvägs upp
Linbanan som skulle ta oss (som inte orkade gå) till toppen
Utsikt från toppen
Murmeldjur!
Anna och jag på Table Mountain
Utsikt och den nybyggda arenan
Ödlor fanns det gott om
Jonathan står farligt nära kanten
Murmeldjur igen!
Vi var 10 bittra elever och 3 peppande lärare som tuggade oss upp för berget. Några utav oss avstod på grund av sjukdomar och dylikt.
Jag måste erkänna att under tiden man stapplade upp med en puls på 2000 slag i minuten ångrade man sig ganska mycket att man gett sig in i den här bergsklättringen. Men så här i efterhand är man sjukt stolt att man tog sig upp hela vägen. Det är en sak att varit på berget och sett utsikten, men en helt annan att ha vandrat upp för berget bestående utav endast stenrös, och en underbar natur.
Många utav oss var mer eller mindre slutkörda efter den cirka två timmar intensiva vandringen, trots detta hördes inget grin, och eftersom att jag skriver detta inlägg en dag efter bestigningen kan jag också berätta att vad jag hört är det ingen som har någon träningsvärk.
Efter att vi stapplat upp, gick vi runt och kikade på utsikten och njöt utav det fina vädret tills det var dags att ta linbanan ner igen. Väl hemma var det fritt val att göra vad som behagade, några åt lunch, några låg vid poolen och någon annan däckade på någon soffa.
Nästa aktivitet på listan var att besöka en kyrka klockan 6, detta var också en frivillig aktivitet. Jag själv avstod dock besöket för att avnjuta en fin alla hjärtans dag middag ute, men vad jag hört var det någonting gospelliknande och väldigt imponerande, vilket jag kan tänka mig då jag och Sara besökte en gospelkyrka förra gången vi var här i Sydafrika.
Här var söndagen slut, snipp snapp snut.
Halvvägs upp
Linbanan som skulle ta oss (som inte orkade gå) till toppen
Utsikt från toppen
Murmeldjur!
Anna och jag på Table Mountain
Utsikt och den nybyggda arenan
Ödlor fanns det gott om
Jonathan står farligt nära kanten
Murmeldjur igen!
13 FEBRUARI 2010
Idag vaknade jag upp vid 9-tiden och skulle då fatta ett svårt beslut – marknad eller sola och bada. Eftersom vi inte har så mycket tid till att sola och bada hade jag på fredagen sagt att jag stannar hemma, men mina andra rumskamrater lyckades övertala mig och jag åkte med på marknad. Vi som skulle på marknad, ett tiotal personer, möttes upp vid grindarna runt 10.00. Sen gick vi gemensamt till Checkers för att hämta ut biljetter till kvällens cricketmatch. Jag passade då även att köpa mig lite frukost. Sen vandrade vi vidare till bussen som skulle ta oss in till Kapstadens centrum. Vi har tidigare blivit tillsagda att inte åka med bussar och tåg eller annan lokaltrafik, men vi har insett att det inte alls är så farligt som de talat om för oss. Inte dagtid i alla fall, men nattetid blir det garanterat osäkert.
När vi väl kom till centrum bestämde vi vart och när vi skulle mötas upp för lunch. När detta var gjort delades vi snabbt upp i grupper och alla gick iväg mot stånden för att kolla vad som erbjöds. Den marknaden som vi hamnade på var en muslimsk marknad och där hittade man mest solglasögon, klockor, kepsar, tyger, väskor och dylikt. Jag var på jakt efter träfigurer, men Patrick berättade för mig att på just den marknaden fanns inget sådant. Trots detta lyckades jag köpa på mig två klockor, solglasögon, nyckelring och en present till min bästa kompis, Linnéa.
När klockan närmade sig 14.00 möttes vi upp där det var bestämt och Christer tog oss till ett café som han trodde vi skulle gilla. När vi gick uppåt i centrum insåg vi att det var fler marknadsplatser än den vi var på. Här fanns det mängder av marknadsstånd i afrikansk stil, trots det fick jag inte med mig några träfigurer hem, utan istället två ljusstakar av trä. Anledningen är att de sätter ett väldigt högt pris som man sedan får pruta ner. Jag vill inte ge för mycket pengar för träfigurer, samtidigt som det vore väldigt roligt att ha med sig några eller någon hem. Men jag tyckte att priserna var på tok för höga så jag låter det vara till en nästa gång.
Efter lunchen fick vi ytterligare lite tid till att kolla vidare. När klockan blev kvart i fem möttes hela högen upp igen och skulle då ta ett tåg till stället där cricketmatchen skulle äga rum. Väl där mötte vi upp den andra halvan som hade solat och badat hela dagen. Kapstadens cricketlag heter Cape Cobras och mötte ett lag som hette Dolphins, vart dem kom från har jag ingen susning om. Hur som helst, matchen imponerade många men dock inte mig. Jag förstår inte vad cricket går ut på, och även om Patrick försökte förklara det tusen gånger fattade jag ingenting. Eftersom matchen var 3 timmar lång blev det väldigt drygt att kolla, och vi som hade varit på marknad hela dagen och vandrat omkring var otroligt trötta och gick på överskottsenergi de sista timmarna.
När vi kom hem slängde jag och Lisa oss i sängen och pratade en stund. Jag var så trött att jag somnade under tiden som hon pratade med mig.
Vänta på bussen som skulle ta oss till Kapstaden, och där med marknaden
Turistbild på Amanda
Och en på mig (egentligen ville vi bara ha bild på en snubbe som låg och sov precis intill, men vi fick vara diskreta)
En liten del av marknaden och Table Mountain i bakgrunden
Dansuppvisning
Hela marknadsgänget är redo för lunch
Smycken, prydnadssaker och annat fint i afrikansk stil
Amandas älskling
Cricketmatchen som vi alla tröttnade på ganska snabbt
När vi väl kom till centrum bestämde vi vart och när vi skulle mötas upp för lunch. När detta var gjort delades vi snabbt upp i grupper och alla gick iväg mot stånden för att kolla vad som erbjöds. Den marknaden som vi hamnade på var en muslimsk marknad och där hittade man mest solglasögon, klockor, kepsar, tyger, väskor och dylikt. Jag var på jakt efter träfigurer, men Patrick berättade för mig att på just den marknaden fanns inget sådant. Trots detta lyckades jag köpa på mig två klockor, solglasögon, nyckelring och en present till min bästa kompis, Linnéa.
När klockan närmade sig 14.00 möttes vi upp där det var bestämt och Christer tog oss till ett café som han trodde vi skulle gilla. När vi gick uppåt i centrum insåg vi att det var fler marknadsplatser än den vi var på. Här fanns det mängder av marknadsstånd i afrikansk stil, trots det fick jag inte med mig några träfigurer hem, utan istället två ljusstakar av trä. Anledningen är att de sätter ett väldigt högt pris som man sedan får pruta ner. Jag vill inte ge för mycket pengar för träfigurer, samtidigt som det vore väldigt roligt att ha med sig några eller någon hem. Men jag tyckte att priserna var på tok för höga så jag låter det vara till en nästa gång.
Efter lunchen fick vi ytterligare lite tid till att kolla vidare. När klockan blev kvart i fem möttes hela högen upp igen och skulle då ta ett tåg till stället där cricketmatchen skulle äga rum. Väl där mötte vi upp den andra halvan som hade solat och badat hela dagen. Kapstadens cricketlag heter Cape Cobras och mötte ett lag som hette Dolphins, vart dem kom från har jag ingen susning om. Hur som helst, matchen imponerade många men dock inte mig. Jag förstår inte vad cricket går ut på, och även om Patrick försökte förklara det tusen gånger fattade jag ingenting. Eftersom matchen var 3 timmar lång blev det väldigt drygt att kolla, och vi som hade varit på marknad hela dagen och vandrat omkring var otroligt trötta och gick på överskottsenergi de sista timmarna.
När vi kom hem slängde jag och Lisa oss i sängen och pratade en stund. Jag var så trött att jag somnade under tiden som hon pratade med mig.
Vänta på bussen som skulle ta oss till Kapstaden, och där med marknaden
Turistbild på Amanda
Och en på mig (egentligen ville vi bara ha bild på en snubbe som låg och sov precis intill, men vi fick vara diskreta)
En liten del av marknaden och Table Mountain i bakgrunden
Dansuppvisning
Hela marknadsgänget är redo för lunch
Smycken, prydnadssaker och annat fint i afrikansk stil
Amandas älskling
Cricketmatchen som vi alla tröttnade på ganska snabbt
12 FEBRUARI 2010
Idag väckte Amanda och Linn mig så tidigt som 06.00 och grattade mig med sång och paket. Idag är det nämligen min 19-årsdag. Efter en god frukost bestående av melon, jordgubbar och vindruvor åkte vi med Charles till skolan. Idag skulle dem ha idrottsdag, och vi skulle antingen till stranden för att göra diverse aktiviteter eller till en idrottshall för lite olika bollspel. Jag och Lisa var i den gruppen som skulle till stranden. Dessvärre blev Lisas vistelse inte så lång då hon flera dagar haft problem med magen. Vår rektor, Christer, tog med Lisa till Medical Center och det visade sig att hennes blodvärden var urkassa och att hon hade en inflammation i tarmen. Så framöver ska hon äta 13 tabletter om dagen för att bli bättre.
Vi andra som var på stranden började med lite olika samarbets- och tillitsövningar. Sedan delades vi in i åtta olika lag som skulle genomföra 4 övningar, eller tävlingar. Dessa var volleyboll, blind-fotboll (man skulle ha på sig en ögonbindel samtidigt som en annan person skulle styra dig genom att säga vart man skulle gå), fransk cricket och en annan tävling som gick ut på att man skulle ligga på mage, och när aktivitetsledaren ropade ”go” skulle man springa och hämta vita pinnar som satt i stranden, en efter en åkte man ut tills en ensam vinnare kunde koras. Vädret denna dag var mulet, men vid 12-tiden klarnade vädret upp och det blev riktigt varmt och klar-blå himmel. Vi svenskar slängde av oss kläderna för att bättra på brännan. Några, inklusive jag, passade även på att bada i Atlanten vilket var väldigt kallt men uppfriskande.
När vi var hemma igen var det poolen som gällde. Jag hann inte mer än anlända till pool området innan Patrick och Charlie kastade i mig med kläderna på – det var deras födelsedagspresent till mig. Efter en stund tröttnade vi alla och gick upp för att göra oss i ordning inför kvällens grillfest. Jag vet inte om grillfesten var för att fira mig eller bara helt allmänt. Charlie hade sagt att om vi har en grillkväll på Saras födelsedag kommer hon tro att det är för att fira henne. Hur som helst, maten var supergod och när det mörknade och blev kyligt gick alla upp till vår lägenhet för att fortsätta fira lite. Det blev paketöppning, sång och tårta. Sen satt vi alla och tjötade tills klockan blev alldeles för mycket.
En toppen födelsedag och jag tackar alla som gjorde den till vad den blev!
På plats i skolan och redo för idrottsdag
Framme på stranden, Clifton Beach
Diverse lekar och övningar längs stranden
Sammarbetsövning och Devin tramsar sig
Jag är redo för att fira min 19årsdag!
För engångsskull fick vi god mat från grillen (kanske för att det var vi svenskar som skötte inhandling och tillagning av maten)
Symöte i vår lägenhet
Min tårta!
Amanda och jag! Jag är sjukt glad efter en lyckad dag
Vi andra som var på stranden började med lite olika samarbets- och tillitsövningar. Sedan delades vi in i åtta olika lag som skulle genomföra 4 övningar, eller tävlingar. Dessa var volleyboll, blind-fotboll (man skulle ha på sig en ögonbindel samtidigt som en annan person skulle styra dig genom att säga vart man skulle gå), fransk cricket och en annan tävling som gick ut på att man skulle ligga på mage, och när aktivitetsledaren ropade ”go” skulle man springa och hämta vita pinnar som satt i stranden, en efter en åkte man ut tills en ensam vinnare kunde koras. Vädret denna dag var mulet, men vid 12-tiden klarnade vädret upp och det blev riktigt varmt och klar-blå himmel. Vi svenskar slängde av oss kläderna för att bättra på brännan. Några, inklusive jag, passade även på att bada i Atlanten vilket var väldigt kallt men uppfriskande.
När vi var hemma igen var det poolen som gällde. Jag hann inte mer än anlända till pool området innan Patrick och Charlie kastade i mig med kläderna på – det var deras födelsedagspresent till mig. Efter en stund tröttnade vi alla och gick upp för att göra oss i ordning inför kvällens grillfest. Jag vet inte om grillfesten var för att fira mig eller bara helt allmänt. Charlie hade sagt att om vi har en grillkväll på Saras födelsedag kommer hon tro att det är för att fira henne. Hur som helst, maten var supergod och när det mörknade och blev kyligt gick alla upp till vår lägenhet för att fortsätta fira lite. Det blev paketöppning, sång och tårta. Sen satt vi alla och tjötade tills klockan blev alldeles för mycket.
En toppen födelsedag och jag tackar alla som gjorde den till vad den blev!
På plats i skolan och redo för idrottsdag
Framme på stranden, Clifton Beach
Diverse lekar och övningar längs stranden
Sammarbetsövning och Devin tramsar sig
Jag är redo för att fira min 19årsdag!
För engångsskull fick vi god mat från grillen (kanske för att det var vi svenskar som skötte inhandling och tillagning av maten)
Symöte i vår lägenhet
Min tårta!
Amanda och jag! Jag är sjukt glad efter en lyckad dag
11 FEBRUARI 2010
Idag hämtade Charles upp oss vid 08.15, som vanligt, och körde oss sedan till skolan. I skolan vankades det lektioner, och eftersom vi inte anländer till skolan innan 09.00 missar vi alltid första lektionen men hinner precis i tid till den andra. Nu när vi varit i skolan nästan en hel vecka har man börjat komma in hur det fungerar på Abbotts Collage. Den bästa lektionen som jag har på mitt schema är Design. Anledningen är att läraren låter oss svenska elever vara delaktiga och göra uppgifter, medans många andra lärare låter oss sitta och hänga med så gott det går. Ibland går det utmärkt, men när jag och Amanda sitter på Afrikaans blir det inte så seriöst. Vi förstår ingenting av vad som försiggår, utan sitter istället och ritar och skriver roliga historier.
När våra lektioner slutade fick vi lunch i skolan och även en supergod jordgubbspaj som efterrätt. Vid två-tiden körde Charles oss tillbaka till lägenheterna, han släppte av mig, Amanda, Karin, Linn, Emma och Dennis på shoppingcentret nära oss och de andra låg och slappade vid poolen.
En grej som varken jag eller många andra kan förstå sig på är hur vissa sydafrikaner klär sig. Självklart finns det många med stil, men vissa klär sig som ”hej-kom-och-hjälp-mig”. När vi går på shoppingrundor hittar vi hur mycket snyggt som helst, en favoritaffär för många är Mr. Price. Dem har många snygga kläder, speciellt klänningar, till en mycket billig peng. Själv hittade jag denna dag en vit volangklänning med halterneck och en djup skurning i ryggen för 50 kr, för oss svenskar är det som hittat.
På tisdag ska vi till Canal Walk igen, då ska jag absolut in på Mr. Price igen och göra mer fynd.
När vi var klara med shoppingen gick vi tillbaka till lägenheterna och lade oss vid poolen där de andra låg. Sen på kvällen lagade jag, Martin och Lisa middag som vi satt och åt samtidigt som vi kollade på sydafrikansk tv.
Amanda är nöjd med sina inköp på Mr. Price
Och jag ger tummen upp!
Njuta lite av solen
Och leka och götta sig i poolen!
När våra lektioner slutade fick vi lunch i skolan och även en supergod jordgubbspaj som efterrätt. Vid två-tiden körde Charles oss tillbaka till lägenheterna, han släppte av mig, Amanda, Karin, Linn, Emma och Dennis på shoppingcentret nära oss och de andra låg och slappade vid poolen.
En grej som varken jag eller många andra kan förstå sig på är hur vissa sydafrikaner klär sig. Självklart finns det många med stil, men vissa klär sig som ”hej-kom-och-hjälp-mig”. När vi går på shoppingrundor hittar vi hur mycket snyggt som helst, en favoritaffär för många är Mr. Price. Dem har många snygga kläder, speciellt klänningar, till en mycket billig peng. Själv hittade jag denna dag en vit volangklänning med halterneck och en djup skurning i ryggen för 50 kr, för oss svenskar är det som hittat.
På tisdag ska vi till Canal Walk igen, då ska jag absolut in på Mr. Price igen och göra mer fynd.
När vi var klara med shoppingen gick vi tillbaka till lägenheterna och lade oss vid poolen där de andra låg. Sen på kvällen lagade jag, Martin och Lisa middag som vi satt och åt samtidigt som vi kollade på sydafrikansk tv.
Amanda är nöjd med sina inköp på Mr. Price
Och jag ger tummen upp!
Njuta lite av solen
Och leka och götta sig i poolen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
.jpg)